" Ja satt där vid havet på klipporna, där vågarna bryts av land
Jag såg upp mot himmlen där skyarna formarna sprack, och försvann
Jag tänkte om jag vore himmelen, och du ville vara mitt barn
Då skulle jag lysa min sol över dig, och du skulle glittra till svar.
Jag ger dig din värme och du släcker min tröst; som himmel och hav, så är du och jag.
Solstrålar lekte med vågorna, i en vind med förförisk dans
Han log och han tänkte på frågorna Vad vore jag, om du inte fanns? "
Som himmel och hav, så är du och jag
och när dom möter varandra, Det stormar i havet Det faller mot regn Det blåser en vind emot land
så känns det inom mig när vi rör vid varann"
Så är du och jag.
Ha en änn bättre onsdag :))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.